Den ultrakonservativa ryska politikern Jelena Mizulina är en av dem som vill vrida klockan tillbaka.
► Försök med höjt straff för barn- och kvinnomisshandel stoppas
► Våld i nära relationer ses som en privat familjefråga
► 10 000 kvinnor antas dödas av sina män varje år i Ryssland
I somras vann kvinnorättsrörelsen i Ryssland en stor seger, när straffet för våld i nära relationer skärptes, efter att tidigare ha ansetts som mer eller mindre en privat familjefråga. Män som misshandlade sina kvinnor och barn (eller för den delen även kvinnor som misshandlade sina barn) skulle kunna dömas till fängelse, istället för bara böter som tidigare. Våld inom familjen likställdes därmed med all form av våldsbrott. Att bli misshandlad av en närstående i hemmet, skulle i lagens ögon ses som lika allvarligt som att bli överfallen av en främling på gatan.
Men efter bara sju månader sedan straffet för våld i nära relationer höjdes, har ryska parlamentet nu beslutat att dra tillbaka denna lag. Detta efter påtryckningar från starka konservativa krafter som ortodoxa kyrkan, som menade att lagändringen var ett hot mot familjen som enhet. Även konservativa kvinnor har varit ledande i att försöka vrida tillbaka utvecklingen, som politikern Jelena Mizulina, tidigare mest känd för att driva igenom lagen som förbjuder ”homosexuell propaganda”.
Sista ordet hade som vanligt president Putin, som vid en presskonferens nyligen sa att han tyckte det var orimligt att en förälder kan dömas till två års fängelse för att ha gett sitt barn en tillrättavisande örfil. Därmed sänks straffet för våld inom hemmet nu från fängelse, till att återigen bara klassas som ett brott som kan bestraffas med böter. Undantaget är dödligt våld, vilket så klart lagförs som mord.
I praktiken kan fortfarande en man som misshandlar fru och barn ställas inför rätta, men eftersom straffsatsen bara är böter ses det inte som något brott som prioriteras av polisen. Det gör det därmed också svårare för utsatta kvinnor att ens försöka anmäla en våldsam partner, något som är svårt nog ändå.
Enligt de ryska myndigheternas egen statistik står våld i nära relationer för 40 procent av alla våldsbrott, men mörkertalet kan vara ännu större. Kvinnorättsgrupper räknar med att 10 000 kvinnor i Ryssland dödas varje år till följd av våld i nära relationer.
Våld inom familjen har alltid varit ett stort problem i Ryssland. I den religiöst inspirerade 1500-talsskriften Domostroj (en rysk motsvarighet till den svenska Bondepraktikan) uppmanas till och med mannen att regelbundet slå sin fru och sina barn, som en del av hans plikt som uppfostrande familjefar. Där finns dock också regler om att misshandeln inte ska gå till överdrift, mannen får till exempel inte sparka kvinnan eller slå mot ansiktet.
Även om Domostroj aldrig hade status som en officiell lagtext, blev mycket av det som gick att läsas där respekterat som ”visdomsord” som i hundratals år formade ryska konservativa traditioner och familjevärderingar.
Efter ryska revolutionen 1917 införde Sovjetunionen några av den tidens mest progressiva lagar vad gällde kvinnors rättigheter, däribland rätten till skilsmässa och fri abort. Under Stalins tid vreds många av dessa landvinningar tillbaka.
Per Leander
