”Som ett brev på posten” – ett minne blott

post_9038_f_jj

Den senaste tiden har många olika media haft artiklar om hur dåligt Posten fungerar, i tidningar och TV hör man dagligen om brister i postgången. Det är fråga om post som delas ut för sent, som delas ut fel, eller som inte kommer fram alls. Nu senast kom en rapport om hur Posten i Sverige fallit som en sten i den europeiska rankingen av postföretag. Nu granskar Internationalen posten i tre veckor framöver. I denna artikel tar den pensionerade brevbäraren Nisse Carlén upp konsekvenser av den  senaste postlagsutredningen, och hur denna föreslår ytterligare försämringar av postgången, som innebär sabotage av nyhetstidningsbranschen.

 

I våras lade postlagsutredningen från 2015 under ledning av Kristina Jonäng (c) fram ett delbetänkande (SOU 2016:27), kallat Som ett brev på Posten. Nu i höstas kom slutbetänkandet (SOU 2016:54), Till sista utposten. Det senare är ute på remiss, svaren ska vara inne senast 15 december, svaren på delbetänkandet skulle varit inne sista augusti. Båda utredningarna föreslår förändringar i postlagen.
Det första som slår en är det märkliga i att lagändringarna delats upp i två utredningar, med två remissomgångar – blir det också två riksdagsbehandlingar kanske? Det är nästan så man misstänker att det inte är meningen att man ska uppmärksamma den stora förändringen som ligger i förslaget i delbetänkandet. Där föreslår utredningen nämligen att kravet på övernattbefordran av brev avskaffas, till förmån för ett krav på två dygns befordran. Dessutom föreslår utredningen vissa förändringar i pristaket för brev, men det är av mindre betydelse.

Den andra utredningen, Till sista utposten föreslår bara mindre ändringar, som att Post & Telestyrelsen ska få utökade befogenheter att tillåta avsteg från utdelning fem dagar i veckan, men huvudinriktningen ska ändå vara att vi ska ha utdelning av post måndag till fredag.
Viktigt att hålla i minnet är att dessa regler enbart gäller den distributör som staten genom Post & Telestyrelsen utsett att stå för den samhälleliga servicen, och det är PostNord. Alltså behöver till exempel inte Bring/CityMail leverera post till hela landet eller ta viss tid på sig för utdelningen!

Låt oss titta på den viktigaste delen, och den finns i den första utredningen. Där för man ett resonemang om att mycket få personer behöver få sin post snabbt.
Visst, utredningen kan ha mycket rätt i att inte många postförsändelser behöver komma fram från den ena dagen till den andra. Räkningar, vykort, många tidskrifter är inte alltid direkt beroende av snabb befordran. Är man som privatperson i behov av att snabbt få fram ett meddelande finns ju telefon, SMS och mail som alternativ.
Men att man släpper kravet på övernattbefordran kommer naturligtvis att innebära att PostNord anpassar sig till detta. Man skulle till exempel kunna behålla sin övernattbefordran på terminaler och transporter, men låta brevbärarna gå distrikt A ena dagen och distrikt B andra dagen, för att tredje dagen återgå till distrikt A, och så vidare. Detta på liknande sätt som redan City Mail/Bring gör idag. På detta sätt skulle Posten kunna rationalisera bort väldigt många brevbärare  – som år 2013 var cirka 11 000.
Men se detta går inte – när vi nu ser på den andra delen av utredningen. Där håller utredarna fast vid att post ska delas ut fem dagar i veckan. Men varför detta – när post inte längre behöver komma fram dagen efter den skickas? Då kunde det väl räcka med utdelning varannan dag? Jo, EU ställer krav på att post ska delas ut minst fem dagar i veckan – men EU har däremot inte krav på hur snabbt post ska delas ut!

Nu, med tvång på utdelning fem dagar i veckan, återstår alltså för PostNord att behålla alla brevbärare och distrikt, men minska på nattsorteringar på terminaler till förmån för att sortera dagtid, och spara in på flygtransporter och nattransporter.
Men en sak som inte alls kommer fram i utredningen, och heller inte i debatten kring denna, är vissa konsekvenser av slopad övernattbefodran av post som delbetänkandet föreslår. Då tänker jag inte främst på att utredningen tar väldigt lätt på den växande internethandeln, där vissa företag är beroende av, och har gjort till sin marknadsidé, att kunna leverera till exempel böcker eller bläckpatroner dagen efter att du beställt.
Det jag tänker på är de nyhetstidningar som är beroende av Posten för att nå sina läsare och som drabbas hårt av att Posten kommer att få ta två dygn på sig från inlämning till att tidningen är utdelad.

Härom månaden presenterade Dagens Nyheter uppgifter om att Mittmedia funderar på att låta sina 28 tidningar upphöra med att komma ut som till stor del prenumererade dagstidningar, för att i många fall bli gratis utdelade annonsblad.
Kan det vara så att Mitt­medias utredare hade tagit del av Postlagsutredningens förslag om att upphöra med övernattbefordran? Om Posten inte kan garantera att till exempel Ljusdals-Posten delas ut dagen efter tryckning, så kommer väldigt få som får sin tidning med Posten att vilja fortsätta att prenumerera. Då är det logiskt för tidningsföretagen att övergå till att bli gratisutdelade tidningar, som kommer en eller två gånger per vecka. Invändningen att dagstidningar delas ut av särskilda tidningsbud på morgonen, håller inte helt. Detta sker i tätorter. Även om mycket av dagstidningarna delas ut av särskilda tidningsbud tidigt på morgonen, så får en stor del av landsortstidningarnas prenumeranter sina tidningar med brevbärare.
Inte bara dagstidningarna kommer att påverkas av detta, utan även veckotidningar av nyhetskaraktär kommer att drabbas, som till exempel LO-tidningen Arbetet, där den inte delas ut av tidningsbud på morgonen, eller den tidning du just nu läser, Internationalen. Dessa tidningar kanske inte kan komma att delas ut samma vecka de trycks, och blir då inte bara en dag försenade, utan kommer tre dagar senare på grund av att en helg ligger emellan.

Posten har genomfört många rationaliseringar de senaste åren. Nu kommer alltså nästa steg, övernattbefordran avskaffas, med följd att bland annat tidningar läggs ner – om inte tillräckligt många protesterar innan postlagen ska upp för ändring i riksdagen.

Nisse Carlén

Internationalen granskar Postkaoset:
1 ”Som ett brev på posten” – ett minne blott

2 Varför fungerar inte posten?

3 Hur är brevbärarnas arbetssituation?

Dela