Brasilianska Arbetarpartiet PT. Foto: Agência Brasil cc-by
► Högern stärkt men den politiska krisen fördjupas
► Arbetarpartiet PT backade kraftigt
► PT:s klassamarbetspolitik huvudorsaken till tillbakagången
Söndagen den andra oktober hölls den första omgången av kommunalvalen i Brasilien. Den stora frågan inför valet var hur det tidigare regeringspartiet PT skulle klara sig. I våras avsattes den valda presidenten Dilma Rousseff, anklagad för att ha fuskat med budgetsiffrorna och hennes vice-president Michail Temer, från högerpartiet PMDB tog över.
Redan innan valet hade en god portion av alla de opportunister och karriärister som sökt sig till PT sedan partiet vann presidentvalet 2002, valt att lämna partiet för att försöka behålla sina kommunala mandat.
I en sällan skådad medial hetskampanj (I stort sett alla tv-kanaler och tidningar kontrolleras av ett fåtal mediagiganter som alla stöder högern) i kombination med lämpliga utspel från de åklagare som leder den stora korruptionshärvan inom oljebolaget Petrobras, har PT stämplats som själva ursprunget för korruptionen.
Ingen behöver tvivla på att korruption finns inom PT, men att det i första hand är en politisk kampanj illustreras kanske bäst med det faktum att Lula (Dilmas företrädare på presidentposten och PT:s historiska ledare) hämtades till polisförhör inför tv-kamerorna, utan att några andra bevis mot honom än anklagelser från fängslade direktörer, samtidigt som den person som anklagats i flest fall, högerpartiet PSDBs presidentkandidat 2014, Aecio Neves, helt undkommer åklagarnas (och medias) intresse.
Arbetarpartiet (PT) tappade kraftigt i kommunalvalet. Från att ha haft borgmästarposterna i över 700 kommuner (Brasilien har ca 4 500 kommuner), bland annat fyra delstatshuvudstäder, inklusive Sao Paulo, landets största stad, gick man till cirka 270 borgmästare, varav en delstatshuvudstad. I ytterligare en gick PT-kandidater vidare till andra valomgången som hålls den 30 oktober. I Sao Paulo vann en högerkandidat valet redan i första omgången vilket är mycket ovanligt.
I Rio de Janeiro hade PT ingen egen kandidat utan stödde vänsterpartiet PCdoB, vars kandidat fick strax över 3 procent. I Rio var det i stället det socialistiska partiet PSOL som fick över 18 procent och därmed går vidare till den andra valomgången.
De flesta analytiker på vänsterkanten pekar ut Arbetarpartiets klassamarbetspolitik (“Lulismo”) som huvudorsaken till PT:s kraftiga tillbakagång. Gång efter gång har Lula raggat upp de mest märkliga sängkamrater för sitt parti, den mest kända är kanske den tidigare presidenten Sarney, vars familj härskat i årtionden i landets fattigaste delstat, Maranhao.
Precis som nuvarande presidenten, Temer, tvekade de inte ett ögonblick att genomföra en parlamentarisk kupp när de såg att tiden var mogen.
Trots högerns framgångar är det inget som pekar på att den politiska krisen skulle kunna övervinnas. Den andra stora förloraren i valet var sittande presidenten Temers parti PMDB, det avgjort mest korrupta partiet i en tät toppstrid. Samtidigt ökade splittringen inom det viktigaste högerpartiet, PSDB, genom valet av Joao Doria till borgmästare för Sao Paulo. Doria, en superrik affärsman från en familj av gamla slavägare, beskrivs som en brasiliansk variant av Donald Trump. En av de första åtgärderna han annonserat att han vill genomföra när han tillträder är att höja hastigheterna på stadens motorvägar. Närmast ett skämt eftersom stadens kaotiska trafiksituation knappt tillåter någon fart alls.
Krypskyttet inom högern riktas också alltmer mot Temer själv. Hans popularitet bland folk i allmänhet är obefintlig och de olika nedskärningar som regeringen vill genomföra kommer knappast att öka den.
För PSDB, det parti som förlorat mot Lula och Dilma i fyra val i rad, gäller att manövrera försiktigt, att stödja regeringens politik, samtidigt som man håller distansen till Temer. Något som inte underlättas av det lågintensiva inbördeskrig som olika maktgrupperingar bedriver.
Göran Kärrman
Den socialistiska vänstern bryter PT:s hegemoni
PSOL, det socialistiska vänsterpartiet, gjorde viktiga framsteg i kommunalvalet den 2 oktober. Partiet stärktes rejält om än inte i den omfattning som många hade väntat sig (i opinionsmätningar i början av september ledde PSOL i flera viktiga storstäder). Den viktigaste förändringen mot tidigare var dock att den dominerande ställning som PT haft inom vänstern nu brutits.
PSOL vann borgmästarposterna i två mindre städer i delstaten Rio Grande do Norte men förlorade delstaten Rio de Janeiro. Sedan tidigare tappade man borgmästaren i staden Macapa, som lämnade partiet.
I tre storstäder, bland annat i Rio, gick PSOL till den andra valomgången, som hålls den 30 oktober och i flera delstatshuvudstäder gick partiet ordentligt framåt. Man ökade samtidigt antalet fullmäktigeledamöter. I Rio de Janeiro är man nu den näst största partigruppen med 6 ledamöter. I storstäder som Porto Alegre, Belo Horizonte och Florianopolis gick PSOL framåt. I PT:s gamla fäste Porto Alegre har PSOL nu tre ledamöter och PT fyra, i Belo Horizonte har PSOL 2, lika många som PT och i Florianopolis 3, mot PT:s enda. I storstaden Sao Paulo ökade man från en till två.
Men PSOL kunde inte tillnärmelsevis fylla det tomrum som PT lämnat efter sig. I städer som Fortaleza, Maceio och Goiania, tappade man sina kommunala mandat och i majoriteten av landets kommuner ställde man inte ens upp.
Förutom i Rio, gick PSOL till andra valomgången i delstaten Paras huvudstad Belem och i Sorocaba, i delstaten Sao Paulo. Partiets borgmästarkandidat i Rio, Marcelo Freixo, fick nästan 29 procent i valet 2012, då hela det politiska etablisemanget (inklusive PT) stödde PMDB:s kandidat. Rent matematiskt har Freixo inte stor chans att vinna, de flesta utslagna kandidaterna ger sitt stöd åt högerns Marcelo Crivella, men PSOL försöker vända sig till den stora och växande gruppen av icke röstande. I Rio var det drygt 42 procent som röstade blankt eller inte alls.
I delstaten Paras huvudstad Belem har antagligen PSOL:s kandidat Edmilson Rodriguez störst chans att vinna. Edmilson har tidigare varit borgmästare i staden (då för PT).
I fyra städer, Belem, Belo Horizonte, Niteroi och Porto Alegre var de fullmäktigkandidater som fick flest röster kvinnliga kandidater för PSOL.
Göran Kärrman
