PODEMOS foto: Gmmr3 / wikimedia cc-by-sa
► Antikapitalister knappast nöjda med valresultaten
► Podemos måste sluta fokusera på att ”vinna” val
► Vägen framåt bygger på att kamp knyts samman
Val till två autonoma parlament i Spanska staten, Baskien och Galicien, ägde rum för en knapp vecka sedan. PNV, ett baskiskt borgerligt nationalistparti, vann valet i Baskien med 37,6 procent av rösterna (29 platser i parlamentet). PNV vann valet, men saknar 9 platser för att få absolut majoritet vilket tvingar partiet till en allians med ett annat parti för att kunna bilda regering. Sannolikt blir det socialdemokraternas PSOE som kommer att agera krycka. Den baskiska vänsternationalistiska koalitionen Euskal Herria Bildu kom på andra plats med 21,2 procent av rösterna och 17 parlamentledamöter, 4 mindre än valet 2012. Denna politiska formation blir nu med sina 17 platser i parlamentet det näst största partiet i Baskien. Elkarrekin Podemos kom på tredje plats med 14,8 procent av väljarnas stöd vilket gör att man får 11 parlamentledamöter. Elkarrekin Podemos blir därmed Baskiens tredje politiska parti och är större än socialdemokraternas PSOE som fick 11,9 procent och krympande 9 platser i parlamentet. Socialdemokraterna kom alltså på fjärde plats och har omvandlats till en försvagad politisk kraft i Baskien. Högerns PP gick ett liknande öde till mötes, de kom på femte plats med 10,1 procent av rösterna och 9 parlamentariker.
I Galicien segrade högerns PP med 47,6 procent och fick 41 ledamöter vilket innebär att högerpartiet får egen majoritet att styra med. En Marea (en valallians led av Podemos) fick 19 procent av rösterna och 14 parlamentsledamöter. Podemos gick om socialdemokraterna som fick nöja sig med 17,8 procent av väljarna bakom sig. Podemos allians blir oppositionens största politiska konstellation. För det socialdemokratiska PSOE utgör valresultatet ett kraftigt bakslag. Ett annat nationalistiskt parti, BNG, fick 8,3 procent och 6 parlamentsplatser. I EU-parlamentet ingår detta parti i De gröna.
Högern jublar över de regionala valresultaten fast den har all anledning att vara bekymrad. Socialdemokraterna beklagar ”dåliga resultat” och slickar sina sår.
Att komma på andra plats i Galicien och på tredje plats i Baskien är naturligtvis inte riktigt vad Podemos strävat efter. Å andra sidan är det inte heller några dåliga valresultat med tanke på att Baskien och Galicien utgör starka fästen för självständighetssträvan från centralmakten i Madrid. Spanien är i realiteten ett land som består av olika länder i sin geografi, och den politiska förändringen bort från tvåpartisystemet som skett sedan 2015 är onekligen ett faktum. Det är mot denna bakgrund det regionala valen i Baskien och Galicien måste ses.
Att gå om socialdemokraternas PSOE i Baskien och Galicien har inget värde i sig för Podemos. Men valresultatet visar ändå att det finns breda grupper som tagit avstånd från ett bakåtsträvande tvåpartisystem vilket har lett till en förändring i den politiska identiteten. I Baskien, direkt efter valresultatet, sade Podemos huvudkandidat: “Vårt resultat är historiskt och utmaningen är fortfarande att organisera en ny social majoritet”. Låt oss komma ihåg att i Spanien har man ännu inte lyckats bilda centralregering efter valet i slutet av 2015, vilket sedan ledde till nyval i juni 2016 som inte heller löste regeringsfrågan då valresultatet blev nästan identiskt med valet 2015.
Det är mycket som står på spel och det är svårt att förutse vad som ska hända när det gäller regeringsbildningen såsom det parlamentariska läget ser ut just nu. Borgerligheten i Spanien vill ha högerpartiet vid rodret och gärna med stöd från PSOE, men PP har hitintills inte lyckats få andra att gå med på detta. Ett borgerligt parti som Ciudadanos som hela tiden velat bilda regering med PP kom inte ens in i de regionala parlamenten. PSOE drabbas just nu av en djup intern kris. Partiledaren Pedro Sánchez har antytt att han kan tänka sig en alternativ regering. Regionala ”baroner”, med Andalusiens Susana Diaz i spetsen, vägrar dock ge sitt stöd till Sánchez för att bilda en regering tillsammans med PSOE och Podemos liksom några vänsternationalistiska partier. I Andalusien säger en ledande medlem i PSOE:”Vi har gått igenom många val och många historiska nederlag, vi talar om katastrofala val”. I Castilla-La Mancha och i Extremadura har nu även Podemos valt att bryta sitt samarbete med PSOE eftersom partiet går alltmer åt höger. PSOE:s magra valresultat kan komma att förvärra krisen. Efter valen i Baskien och Galicien talas det om en politisk jordbävning för PSOE, högerfalangen inom partiet för krig och vill att Sánchez abdikerar vilket är vad hela borgerligheten vill ska ske. En sådan utgång skulle kunna bana vägen för fortsatt borgerligt styre i landet. Tärningen är kastad. Den 23 oktober kommer PSOE att genomföra extra primärval för att avgöra vem som ska leda partiet, men gräsrötterna i PSOE lyser med sin frånvaro inför detta spektakel.
För antikapitalister finns det naturligtvis ingen anledning att vara nöjda med valresultaten i Baskien och Galicien. Det som har hänt visar med all tydlighet vikten av att utveckla projektet Podemos. En utveckling är möjlig förutsatt att partiet inte fokuserar på att ”vinna” val utan på att skapa förutsättningar som kan leda till att man sammanlänkar alla som vill förändra Spanien åt vänster. Det krävs bland annat att man går tillbaka till andan som fanns när Podemos bildades i början av 2014. Sett ur ett sådant perspektiv är vänsterns närvaro i parlamentariska församlingar avgörande för att motverka borgerlighetens och socialdemokraternas åtstramningspolitik. Dessa parlaments- och kommunfullmäktigeplatser måste underordnas människornas mest omedelbara behov och följaktligen användas för att stärka den pågående utomparlamentariska kampen. Det är i folkrörelsernas massorganisering och kamp ,och inte på den parlamentariska arenan, som vänsterns kamp kan få fotfäste för att gå vidare.
Alex Fuentes
