”Status: Prekär” heter rapporten som tagits fram av Elinor Odeberg.
▶ Ny rapport om konsekvenserna av osäkra anställningar
▶ Ekonomisk osäkerhet, rädsla på jobbet, socialt liv i kras
▶ Framför allt arbetarkvinnor drabbas
I veckan presenterade fackförbundet Kommunal rapporten ”Status: Prekär”, som är en studie av hur arbetare påverkas av de tidsbegränsade anställningsformer som blir allt mer vanliga på arbetsmarknaden. Det vill säga timanställningar, tillfälliga behovsanställningar och ring in-jobb.
– Det här är en kontext av strukturella förändringar på arbetsmarknaden som har lett till ökad prekärisering av arbetet, det vill säga en ökad otrygghet. Andra exempel på samma fenomen är bemanningsanställningar och ofrivilligt egenföretagande, säger rapportens författare Elinor Odeberg.
Ordet ”prekär” betyder osäker eller bekymmersam, och det är en tillvaro som numera drabbar allt fler människor i arbetslivet, förklarar Elinor Odeberg.
– Det får till följd att man får svårt att planera sitt liv och känna trygghet i sin försörjning, säger hon.
Dessa otrygga anställningsformer drabbar framför allt för arbetare, men även många tjänstemän.
– Det är 23 procent av arbetarna idag, nära 380 000 personer, som är tidsbegränsat anställda, och nära 11 procent av tjänstemännen.
Det är också stor skillnad mellan könen inom både arbetar- och tjänstemannakollektiven. Bland tjänstemännen är det 10 procent av männen och 13 procent av kvinnorna som har osäkra anställningar, och inom arbetarkollektivet drabbas 18 procent av männen och 27 procent av kvinnorna av denna osäkerhet.
– Så det är väldigt tydligt att det framför allt är arbetarkvinnorna som har de mest otrygga anställningarna. Och där utgör Kommunals medlemmar nästan hälften, säger Elinor Odeberg och berättar att 61 procent av alla vårdbiträden är drabbade. Detta leder också till att lönerna i genomsitt blir lägre för kvinnliga arbetare.
– Det finns också en överrepresentation av invandrare bland dem som har osäkra anställningar.
Det är mest unga som berörs av det här fenomenet, men det verkar bero på att de äldre som sedan länge har fast anställning har klarat sig, medan den nya generationen är de som aldrig får chansen att få ett fast jobb.
– Medelåldern i denna grupp är 31 år, men då ska man komma ihåg att de i regel har börjat arbeta direkt efter gymnasiet och därför redan har kanske 12 års arbetslivserfarenhet, men ännu inte har lyckats få ett fast jobb, säger Elinor Odeberg.
Hon påpekar också att detta i regel är ofrivilligt, eftersom det finns en myt om att unga människor vill vara ”fria och flexibla” och inte är intresserade av fast anställning.
– Bara sex procent uppger att de studerar vid sidan av och att det är skälet till att de inte har fast heltidsanställningar. Den absoluta majoriteten i alla åldersgrupper säger att de vill ha fast jobb och aktivt söker det. Men problemet med osäkra anställningar är mycket större än vad man kan visa med statistik.
Elinor Odeberg har även gjort djupintervjuer för att få en uppfattning av hur den enskilde påverkas av ett liv med osäkra anställningar. De berättar att de inte vet om de ska kunna betala hyran nästa månad, att de inte kan planera någonting på sikt, men också att när man till exempel arbetar inom vården så drabbas patienterna och brukarna av att de inte känner personalen ordentligt. Dessutom uppstår det en hierarki på arbetsplatserna mellan de fast anställda och de visstidsanställda.
– Man vittnar om att man inte har någon förutsägbarhet, ekonomisk osäkerhet, det sociala livet drabbas, men även själva verksamheten drabbas av att det inte finns någon kontinuitet, säger hon.
Ett annat stort problem är att om arbetaren blir sjuk så dumpas den helt ur systemet och arbetsgivaren slutar att ringa in den personen.
– Man får inte klaga och man får inte säga emot. Men många upplever inte ens att det här är orättvist och fel, utan börjar se det som naturligt att det ska vara så här. Det handlar om att överleva, men tar de pass man kan få, tillvaron blir permanent otrygg, men man vågar inte protestera och kräva sina rättigheter. Det är definitionen av prekäriatet, säger Elinor Odeberg.
Kommunal och Elinor Odeberg presenterade också ett par krav, för att få ordning på den här situationen.
– Trygghet ska inte vara någon som gäller för några få, utan fast heltidsanställning ska vara normen. Därför menar vi att allmän visstid bör avskaffas som anställningsform.
– Vid upphandlingar måste de anställda få fortsätta enligt tidigare villkor, för det är ett problem nu att varje gång det blir ny ägare, så innebär det ytterligare osäkerhet.
– SKL och regeringen bör sätta som mål att det ska vara minst 90 procent tillsvidareanställda inom alla yrkeskategorier i offentligt finansierad verksamhet.
– Individualisera föräldraförsäkringen utan möjlighet att överlåta dagar mellan vårdnadshavare för att neutralisera bilden av att en kvinna kan vara mer riskarbetskraft på grund av frånvaro.
Per Leander
Rapporten kan laddas ner på Kommunals hemsida (pdf)
