Mindre än två veckor efter mordet på den internationellt uppmärksammade och hyllade miljö- och urfolksrättsförsvararen Berta Cáceres, mördades ännu en av ledarna för Copinh, rådet för urbefolkningar i Honduras.
Den 38-årige fembarnsfadern, samhällsledaren och Copinh-aktivisten Nelson García mördades med fyra skott i sitt hem i Río Lindo i nordvästra Honduras den 15 mars. Gärningsmännen är fortfarande oidentifierade, precis som de som mördade Berta Cáceres. Samtidigt utsätts Cáceres och Garcías vänner, kollegor och släktingar för övervakning, trakasserier och hot.
Enligt Ecowatch hade Nelson García tillbringat förmiddagen i Río Chiquito där kravallpoliser och militärer på regeringens order utförde en våldsam tvångsvräkning av 150 människor från lencafolket, som både Cáceres och García tillhörde. Med hjälp av bulldozrar krossade säkerhetsstyrkorna de enkla timmerhusen och förstörde odlingarna, allt med stöd av lokala politiker som hävdar att marken inte tillhör lenca. Människorna i Río Chiquito hade ockuperat platsen – lencafolkets förfäders marker – i två år för att förhindra Agua Zarca, det dammprojekt som Berta Cáceres kämpade mot. Alla i samhället var medlemmar i Copinh. Nelson García mördades när han återvände till sitt hem efter vräkningen.
Mordet på Nelson García visar bara med ännu större skärpa det som stod klart redan innan: att regeringen i Honduras är beredda att med kulor och skräck döda allt motstånd mot Agua Zarca och andra liknande projekt. Ett annat tydligt tecken på att det är regeringen som ligger bakom morden är att den vägrar låta det enda vittnet till mordet på Berta Cáceres återvända till sitt hemland.
Aktivisten Gustavo Castro Soto från mexikanska Jordens Vänner och organisationen Otros Mundos var på besök hos Berta Cáceres när hon blev mördad. Han träffades av två skott men lyckades överleva genom att spela död.
Efter mordet behandlades Gustavo Castro Soto som en brottsling. Han fick varken sova eller byta sina blodiga kläder, förhördes och förvägrades läkarvård under de första dagarna. I ett öppet brev, publicerat av en tidning i Honduras, har han vittnat om att brottsplatsen ändrades efter mordet och om att Berta Cáceres aktivistvänner har behandlats som misstänkta gärningsmän. Nu tillåts han alltså inte att lämna landet.
Myndigheterna i Honduras säger att det beror på att han behandlas som ett skyddat vittne men egentligen har de bara gjort det omöjligt för honom att resa hem, trots krav från Otros Mundos och Jordens Vänner. Amnesty International och andra internationella människorättsorganisationer uttrycker nu oro för vad som ska hända med Gustavo Castro Soto.
Efter mordet på Berta Cáceres har åtta av organisationens nio samordnare i La Esperanza förhörts flera gånger i upp till tolv timmar i streck utan att informeras om varför.
En annan av organisationens ledare, Aureliano Molina, fängslades bara några timmar efter mordet och släpptes först 48 timmar senare utan åtal. Några dagar senare försökte män i bilar utan nummerplåtar att göra en olaglig genomsökning av hans hem.
All Copinhs verksamhet har utsatts för olaglig övervakning sedan mordet och polisen fotograferade även demonstranter under en manifestation i La Esperanza med krav på rättvisa för Berta Cáceres. En av hennes döttrar har vittnat om att hon förföljts av beväpnade män i huvudstaden, Tegucigalpa.
Berta Cáceres dotter har i en intervju med brittiska Guardian pekat på det faktum att mordet på hennes mor bara är ett i raden av mord på människorättsförsvarare i Honduras.
Och hon har rätt. Honduras är det farligaste landet i världen för miljö- och urfolksrättsaktivister. Sedan starten 1993 har 14 medlemmar i Copinh mördats.
Som vi tidigare har skrivit så har Inter-American Commission for Human Rights krävt att den honduranska regeringen vidtar säkerhetsåtgärder för att skydda Copinh, Soto och Cáceres familj. Copinh och Berta Cáceres dotter har även krävt en oberoende utredning av morden.
Dessa krav har hittills ignorerats. Men enligt Honduras president, Juan Orlando Hernández, ska mordet på Berta Cáceres utredas, med hjälp av USA. Det kan inte kännas särskilt betryggande för de anhöriga.
Den brutala regimen i Honduras är ett resultat av en militärkupp stödd av USA, framförallt landets dåvarande utrikesminister Hillary Clinton. Sedan kuppen har landet haft den högsta mordfrekvensen i världen och det är framförallt miljö- och urfolksrättsaktivister som juntan riktar in sig på enligt amerikanska Democracy Now!. Men även hbtq-aktivister mördas i ett högt antal.
Berta Cáceres pekade ut Hillary Clinton som en av de ytterst ansvariga för att kuppen lyckades 2009. Den tidigare utrikesministern står nu inför en ny utfrågning kring sitt handlande när den demokratiskt valde presidenten Manuel Zelaya avsattes. Men det är inte troligt att hon får stå till svars för sitt agerande.
Enligt Berta Cáceres såg Hillary Clinton sitt handlande i Honduras som klarsynt pragmatism. Medan resten av den demokratiska världen krävde att demokrati återinfördes och att Manuel Zelaya fick tillbaka presidentposten, legitimerade Clinton kuppen genom att yrka på val och på så sätt få det hela att framstå som rimligt. Att valet skedde under extrema förhållanden bekom henne inte. Hon fokuserade istället på att få omvärlden att sluta kalla kuppen för en kupp och att sluta kräva att Zelaya fick tillbaka makten.
I en intervju från 2014 säger Berta Cáceres att styret efter kuppen är ”ett permanent bekämpande av allt folkligt motstånd på uppdrag av det transnationella kapitalet”. Enligt Greg Grandin, forskare i latinamerikansk historia vid New York-universitet, är detta mardrömstillstånd något som inte skulle ha kunnat infinna sig utan Hillary Clintons aktiva hjälp.
Efter mordet på Nelson García blev det till slut för mycket för holländska FMO och finska Finnfund som nu drar sig ur alla affärer i Honduras, och alltså även avslutar sin finansiering av vattenkraftprojektet Agua Zarca. FMO har hittills investerat 15 miljoner dollar, Finnfund fem miljoner dollar. Däremot så fortsätter U.S. Agency for International Development att ge ekonomiskt stöd till Agua Zarca. Våldet och morden till trots.
I skrivande stund är Gustavo Castro Soto fortfarande fånge i Honduras och hotbilden för miljö- och urfolksrättsaktivisterna i landet är bortom ord. Copinh sammanfattade situationen och vad som behöver göras åt den i ett uttalande dagen efter mordet på Nelson García: ”Vi kräver ett slut på förföljelsen, trakasserierna och kriget mot Copinhs medlemmar. Vi kräver rättvisa för våra döda medarbetare och ett slut på straffriheten.”
Emma Lundström
Fakta:
Nelson García mördades den 15 mars, några dagar efter Berta Cáceres begravning.
Agua Zarca dammen planeras i Gualcarquefloden som är helig för lencafolket och ligger i ett område som har varit deras marker sedan urminnes tider. Floden är även en viktig vattenkälla för urfolket.
Berta Cáceres tilldelades miljöpriset Goldman Environmental Prize 2015.
Cáceres var en av dem som grundade Copinh för 22 år sedan som ett svar på växande hot mot lencafolkets marker.
Hon mördades den 3 mars i sitt hem i La Esperanza i Honduras.
Tidigare i Internationalen:
