KÄRNKRAFT: Det har varit en skakig resa men det planerade, delvis ryskägda, kärnkraftverket i finska Pyhäjoki vid Bottenviken verkar ha kommit ett steg närmare att realiseras.
I juli underkändes ett kroatiskt energibolag med allt för tydliga ryska kopplingar och det höll på att äventyra hela bygget som förutsätter europeiskt majoritetsägande. Men finska Fortum trädde för lite mer än en vecka sedan in som delägare och säkrade därmed ett finskt majoritetsägande i Fennovoima, företaget som driver bygget.
Det har varit många turer i projektet som från början syftade till att minska finskt behov av energiimport från främst Ryssland. Sedan flera utländska intressenter dragit sig ur steg istället det ryska statliga kärnkraftsbolaget Rosatom in som den stora delägaren. För att sälja in projektet som ett för större energi-oberoende ställdes krav på ”inhemskt” majoritetsägande. Men allmänheten är fortsatt skeptisk enligt opinionsmätningar som visar att endast var tredje i Finland stödjer bygget.
Finländska Vänsterförbundet (VF) menar att det här kan bli en dyr affär för staten – delägare i Fortum – och de kommuner som investerat i bygget.
–Man kan fråga sig varför privata bolag dragit sig ur projektet, säger VF-ledamoten Hanna Sarkkinen till svenska YLE. Upplever de att det inte är lönsamt? Istället har vi kommunala aktörer och statsägda bolag som fått en större roll, delvis på politiska grunder. Är projektet affärsmässigt lönsamt? Eller finns det en risk för att kommunerna och statsbolagen får stå för notan till slut?
Bottenvikens kust där reaktorn kommer att placeras är ett känsligt naturområde med unikt djurliv. Kringaktiviteter som muddring, transport och kylvattenutsläpp oroar miljövänner på kort sikt, förutom rädslan för en kärnkraftolycka. Det grunda innanhavet har en låg vattenomsättning och till exempel undersökningar av miljögiftet PCB som förbjöds 1972 visar att föroreningar hänger kvar under lång tid i dessa vatten.
Reaktorn kommer att ligga ett geografiskt stenkast från Sverige och därför har även svenska miljögrupper protesterat i flera år. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken koordinerar kärnkraftsmotståndet i Sverige och de är besvikna på att den svenska staten inte agerar. Statliga LKAB är inblandat i det finska kärnkraftsbygget via SSAB där bolaget är delägare.
– Svenska staten har lämnat walk over på alla plan, säger Per Holmqvist från nätverket till Internationalen per telefon. De vill inte använda sin ägarandel för att påverka. Vi har pratat med SSAB, LKAB och regeringen och ingenting har fallit i god jord. Miljöministern Åsa Romson tycker ju att vi har gjort tillräckligt nu och att vi inte kan göra mer. Vi pekar på att Danmark vidtog en massa åtgärder för att stänga Barsebäck och de lyckades till slut.
Svenska kommuner och myndigheter som Havs- och vattenmyndigheten samt Strålsäkerhetsmyndigheten har fått lämna sina synpunkter via ett samråd inom ramen för den transatlantiska miljöskyddskonventionen Esbo. Utöver det har regeringen hittills varit ovillig att uttala sig kring det finska kärnkraftsbygget.
– Som minister i den svenska regeringen ska jag akta mig för att ha synpunkter på inrikespolitiska beslut, sa miljöminister Åsa Romson i Aktuellt nyligen.
Internationalen har utan framgång sökt både miljöministern Åsa Romson och statssekreteraren Yvonne Ruwaida via pressansvarige på miljö- och energidepartementet för ytterligare kommentarer.
Den starka ryska inblandningen lyfts också fram av kärnkraftsmotståndarna som menar att det gör Finland och resten av Skandinavien beroende av rysk energi. Mattias Nilsson, aktiv i Miljöförbundet Jordens Vänner i Umeå, är kritisk till hur projektet har utvecklats.
– I begynnelsen var det här ett projekt för att göra sig oberoende av energiimport, att man inte skulle vara beroende av rysk gas eller olja, poängterar han. Man vill egentligen ha mer intern energiproduktion och göra sig självförsörjande. Men det är ryska pengar som går in i Fennovoima via Rosatom. Så det har blivit tvärtom. I Finland är det en stor fråga som inte bara inbegriper energi, man kan ju faktiskt vara kärnkraftsvän men ändå tycka att det är otäckt att man blir mer beroende av rysk energi och atomkraft. Det gäller att trycka på bägge frågorna, även här i Sverige.
Nästa steg för Fennovoima är att redogöra för en lösning av slutförvaringen. Förberedelserna i form av skogsröjning och vägbyggen är redan igång men först 2018 kan Pyhäjoki börja byggas om allt går enligt Finnovoimas planer.
Arash Hakimnia
